Hotel Melia Alicante

Vi bodde på Melia Alicante precis nere vid hamnen på vår semester.
En spansk hotellkedja som finns lite här och var i världen och som vi även bodde på i Berlin och var mycket nöjda med.
 
Den här gången slog vi på stort och bokade deras bästa kategori "The Level" och kunde tack var bokning på Black Friday unna oss en juniorsvit.
Att vara gäst på The Level innebär förutom fina rum även lite andra bonusar.
 
Baksidan av hotellet som vetter mot stranden.
Marinan ligger på framsidan.
 
När vi skulle försöka checka in vid vanliga disken blev det ett himla pådrag.
Personal kom springande för att lotsa oss till "vår" lounge och en herre bar våra väskor.
I loungen fick vi slå oss ner bekvämt i fåtöljer medan incheckningsproceduren förflöt smidigt.
Vi kom vid lunch och fick vårt rum direkt.
När man bor på Level får man både checka in hur tidigt man vill och checka ut hur sent man vill på avresedagen.
Ett stort plus om man har obekväma flygtider.
 
Därefter eskorterades vi till rummet och herren bar in våra väskor.
Det kändes lite udda och lite obekvämt med all uppståndelse.
Jag gillar lyx och service men ibland vet man inte riktigt hur man ska bete sig när det finns personal kring en som passar upp på allt, vilket vi även skulle få erfara vid frukosten osv.
Jag vill inte utnyttja någon, jag är inte lat och bortskämd och jag kan absolut bära min väska själv.
Men ibland får man bara ta seden dit man kommer och flyta med.
Jag har tidigare nekat och då förstått att de blivit förnärmade och besvikna att inte få göra sitt jobb.
Vill ju heller inte förolämpa någon.
 
Sviten var fantastisk och nästan större än lägenheten vi har hemma, ha ha.
Två badrum också, vilket var ett mer än vad vi är vana med.
Helt plötsligt hade vi varsin toalett.
Lyx!
 
Vardagsrum med utgång till balkongen som sträckte sig förbi sovrummet.
 
 
Fantastisk utsikt med havet precis nedanför.
En solsäng och bord med stolar fick plats.
 
När jag gick husesyn hittade jag morgonrockar och tofflor.
Mys!
 
Vi gick därefter tillbaka till loungen som låg på samma våning.
Den hade vi "Level-gäster" tillgång till från morgon till kväll.
Oftast var vi helt själva och ibland var det en och annan kostymnisse som gjorde oss sällskap.
 
I loungen serverades drycker, snacks och lite småplock som var gratis.
Toppen att kunna gå dit och dricka fint gratisvatten eller knäcka en iskall cola när som helst.
Det alkhoholhaltiga utbudet brydde vi oss inte om.
Kl. 13.00 och 19.00 kompletterades utbudet med tapas.
Kl. 16.00 var det fika.
Full upp med andra ord.
 
Inte nog med att man kunde förse sig med godsaker från loungen, så ingick även en voucher på 10 euro per dag som kunde spenderas i restaurangen eller baren.
 
Vi brukade ta en "liten" toast för den pengen.
Det serverades alltid chips till allt. Inget som vi beställde.
Ja det var verkligen fullt sjå att hinna få i sig all gratismat om dagarna, men ett angenämt problem så klart.
 
 
Till loungen tillhörde även en privat solterass med pool som bara vi Levlar fick använda.
 
Första morgonen smög jag förväntansfullt ut på balkongen i morgonrock och tofflor för att få uppleva soluppgången.
Det var magiskt vackert och rofyllt att stå där ute utan att frysa och höra vågorna slå mot strandkanten.
 
Jag körde den morgonritualen flera dagar.
Så himla mysigt.
 
Det blev ett gult skimmer över staden när strålarna nådde dit.
 
 
 
Lika vackert när solen gick ner.
 
Bättre än en bra film.
 
 
 
Min mobil tog så fina blåa bilder.
 
Utsikten rakt neranför balkongen.
Ett gångstråk och havet.
Tyst och fridfullt.
 
 
 
 
 Gågatan neranför hotellet.
 
HImlen är lika mörkblå som staketet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Vi blev uppvaktade på rummet första kvällen.
 
Och sista.
 
Enormt fina frukter.
Solmogna och söta.
 
Resten av förtäringen får ett eget inlägg.
 
Taggar: hotelltips Alicante, Spanien, semester i Alicante, hotel Melia Alicante, Melia hotel, Alicante, väder Alicante;

Semester i Alicante

Vilken fantastiskt underbar supersemester vi har haft!
 
Tanken var att jag skulle blogga som bara den där nere i Spanien, men jag öppnade inte datorn på hela veckan.
Inte den medhavda boken heller.
Hjärnan var tvärslut och vi bara njöt av nuet där och då.
Brydde oss inte om något annat och orkade inte heller.
Men det är väl det semester är till för.
Ren återhämtning.
 
Men nu är jag sugen på att dela med mig av mina upplevelser!
Jag tog runt 700 bilder, så det tar en stund att få ordnig på allt först bara.
Sen får jag nog dela upp det på flera inlägg med olika inriktningar.
Hotellet i sig förtjänar ett eget inlägg.
Alicante likaså.
Och alla godsaker, frukost, tapas....
 
Vi startade resan förra fredagen med att åka buss till Arlanda.
 
Vi valde att övernatta där.
Dels för att planet skulle gå väldigt tidigt på lördag morgon (06.50) men mest för att jag orkar inte med långa resor och har svårt att sitta med min tokiga höft.
 
Av samma skäl har vi de senaste åren valt resmål inom en radie av max 2 timmar, men nu ville jag testa mina gränser.
Jag älskar ju att resa och vill inte att höften ska begränsa mitt liv.
Den får anpassa sig.
Men lite nervös och spänd var jag på hur det skulle gå.
Ingen jättehit att komma fram förlamad och inte kunna gå på hela semestern...
 
Det är jättsmidigt att bo på Clarion Arlanda, som ligger mitt inne i terminalen.
På avresedagen steg vi upp klockan 05, gick ner till incheckningsautomaten och checkade in och kunde sedan äta frukost i lugn och ro.
 
Vi flög reguljärt.
SAS dit och Norwegian hem.
 
Den stora utmaningen för mig var att resa med handbagage för 8 nätter! (6 i Alicante och 2 på Arlanda).
Jag som i vanliga fall reser med väska modell större koffert vid endagsövernattning...
 
Men det löste sig bra.
Jag provpackade i en vecka innan.
La till och tog bort.
Utvärderade och funderade.
Plockade bara ihop färger som passade ihop.
Tryckte ner minisar i den lilla 1-liters plastpåsen.
Fick skippa schampo och balsam och hoppas på att det skulle finnas på hotellet.
Det jag inte fick plats med stoppade jag ner i mannens påse.
Hans tandborste behövde ju inte ligga där och ta plats.
 
Jag shoppade även en stor handväska på 70 % rea på NK, modell stor påse och hoppades att den skulle få följa med på planet utan att bli stoppad.
Vilket jag tack och lov inte blev.
Sedan rullade jag ihop mina kläder i till supertighta rullar och placerade ut i väskan.
Allt kom med!
 
Flygresan gick över förväntan.
Jag satt så lite som möjligt och var istället den där irriterande passageraren som vandrade fram och tillbaka i den minimalt breda gången och ständigt var i vägen för toalettbesökare och drinkvagn.
Men det var det värt för att komma fram smärtfri.
 
Alicantes flygplats ligger väldigt nära centrum och de har direktbussar direkt utanför terminalen som går från tidig morgon till sen kväll.
Men vi som är lite lata och bekväma kostade gärna på oss 15 euro för en taxi.
Det tog ca 15-20 minuter till hotellet och vi var framme vid lunchtid och hade en underbar dag framför oss.
 
Vem blir inte lycklig av att mötas av den här vyn?
 
Fortsättning följer.....
 
Taggar: Alicante, semester i Alicante, Clarion hotell Arlanda, övernatta på Arlanda, flyga reguljärt, spanien på vintern, Melia Alicante;

Mina viktmål

1 september 2017 ska vågen stå på 65 kilo.
Inte nödvändigtvis 65,0.
65,9 går lika bra, huvudsaken i mina månadsmål är att dom två första siffrorna är rätt.
 
Jag tänker mig en bekväm och rolig resa dit.
Inget lidande under kort tid, utan ett härligt liv under lite längre tid kan jag kosta på mig.
 
Huvudsaken är att man klarar av att hålla vikten och sett på en livstid, så vad spelar det för roll om det tog ett år eller en månad?
Livet är för kort för att inte ha roligt och njuta.
 
Viktnedgång över längre tid i en realistiskt takt brukar också oftare vara mer hållbar och konstant.
 
Fredagen den 28 oktober, nyss hemkommen från Berlin, vägde jag in på modiga 78,8 kilo
Veckan efter var tre kilo borta.
Alltid enklast i början.
 
Så här har jag satt upp mina delmål för första invägningen varje månad:
(Inte säkert att det är just den 1:a i varje månad, utan jag håller mig till invägning på fredagar och så får det bli det datum det blir).
 
December: 74 kg
Januari: 73 kg
Februari: 72 kg
Mars: 71 kg (Tunnelloppet 8 km)
April: 70 kg (Västerås Halvmarathon 21 km)
Maj: 69 kg (Göteborgsvarvet 21 km)
Juni: 68 kg
Juli: 67 kg
Augusti: 66 kg
September: 65 kg (Tjejmilen 10 km)
 
Den snabbräknande kan då konstatera att det innebär en jämn viktnedgång på 1 kilo i månaden, dvs ca 250 gram per vecka.
Helt genomförbart!
Inom parentes har jag skrivit dit vilka lopp jag hittills är anmäld till för att sporra lite extra.
 
Jag räknar med att december och januari blir en tuff utmaning.
Här behöver jag fundera på en plan kring julen.
Ska jag fortsätta vara sockerfri även då, eller ska jag ha några ätardagar.
Hur många då och vad ska de innehålla?
Det får bli ett eget inlägg.
 
Sedan tror jag det kommer rulla på lite enklare i takt med att jag kan öka på löpträningen.
Löpningen i sig är tacksam på det viset att den äter kalorier i raskt takt.
Och så blir det troligtvis lite trögare mot slutet igen för att krama ur de sista kilona.
 
 
 
 
 
 
 
Taggar: gå ner i vikt, sockerfri, bli sockerfri, delmål vikt;